Ett flicklaboratorium i valda bitar

Maria Margareta Österholm

Den svenskspråkiga samtidslitteraturen är full av flickor. Där finns träskvarelser, dagböcker, vargar, dockor, skärsår, dubbelgångare, mat, hår, änglar och annat som hör flickskap till. Att inte kunna eller vilja vara en Riktig Flicka, och vad det kan tänkas innebära, är en problematik som ett otal litterära flickor tampas med. De svälter sig och sväller. Andra odlar päls, blir monster eller skapar egna världar. I böcker av Monika Fagerholm, Mare Kandre, Inger Edelfeldt, Maria Hede, Pirkko Lindberg, Berny Pålsson, Anna Jörgensdotter och en rad andra författare laboreras det med flickskap. Det är fråga om en estetik som kan kallas gurlesk, en sammangyttring av feminism, femininitet, äckel, gullighet och överdrift. Med hjälp av skevbegreppet – en översättning, variation och hybrid av queer – tar sig Maria Margareta Österholm an skönlitteraturens kärleksfulla bråkande med flickans många former. Ett flicklaboratorium i valda bitar är en litteraturvetenskaplig avhandling som närmar sig ett flertal samtidslitterära flickor. Hur ser berättelserna om skevhet ut och vad har de att tillföra feministisk teori?

Pressröster

De litterära skeva flickorna får genom Maria Margareta Österholm ytterligare existensberättigande. Det är på så vis en akademisk text som trots – eller kanske just därför – att den skevar lite, skapar närapå lika euforisk läsglädje som romanerna den skildrar gör för många.
Lina Kalmteg, Svenska Dagbladet (länk)

Med utgångspunkt i begreppet skev, en variant av queer (se norskans skeiv), men utan queerbegreppets sexualpolitiska laddning, berättar hon världen, skriver fram den, ur de konstiga, kantiga, felaktiga skönlitterära flickornas perspektiv. De som hela tiden förhåller sig till normen genom att med tänder och klor spjärna emot eller genom att helt enkelt inte kunna anpassa sig efter den hur mycket de än försöker.
Kajsa Bergström, Expressen (länk)